Har tappat skapargnistan för bloggen. Jag lever ju ändå. Lever för annat. Annat än att sitta tjugo minuter om dagen och kladda ner ord om mig. Men det handlar egentligen inte om tid. Det handlar om att känslan måste finnas där. Eller hur, ni andra soulemates till bloggare som sitter därute och läser mina rader?! Och den känslan har jag tappat bort. Det var någon gång för någon månad sedan, när jag var ute och gick på Englands gator. Och vips, så var den borta. Helt supermystiskt..
En annan lite roligare nyhet: Min kamera är hel igen. Batteriet kom tillslut, och lagom i tid tills mamma och pappa kom. OCH FÖR TUSAN - mor och far är ju här i England! De kom i fredags, stannade över helgen här hos mig, vidare på söndagkväll till Leichester (prova uttala det ni.. det är inte som ni kanske tror att ni tror att det är..), och snart nu ikväll är de tillbaka hit. Imorgon ska vi ha en sista dag för den här gången, sen är det till den tjugoförsta som vi ser fram emot. Då ska jag HEM igen. Till de Värmländska skogarna, där jag är född, där jag förhoppningsvis kommer dö i.. A, inte riktigt I skogen, men i närheten någonstans iallafall.. Ehh, a..
Bilder. Chester. Fredagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar